Del 59 - perfect life

Resultat av Googles bildsökning efter http://1.bp.blogspot.com/-zV8X7_0gWRA/TzpK_Rea--I/AAAAAAAAF1w/IkLMaHUMHHY/s1600/IMAG0327.jpgσηє ∂ιяє¢тιση ι ℓσνє уσυ♥(1) Tumblr
-          That's not good Niall. You know she's a good mum.

-          Yes i know. It was just so wierd.

-          I bet she's broken right now Niall. She need you to believe in her and she needs your love, more than ever.

-          Yes, i know. Sa jag tyst.
-          But we’re meeting up at Hanna and Alice’s tonight, are you coming? Sa han sedan glatt.

-          I guess so. Sa jag lite gladare än tidigare.

-          I’ll see you there then. Sa han glatt och klickade bort mig.
Vi var framme vid parkeringen så jag tog ur barnens vagn ur bilen och knäppte sedan loss dem från sina stolar. Jag satte dem i vagnen och gick sedan mot porten. Jag gick in i hissen och den åkte sakta uppåt. Tog sedan fram nycklarna till dörren och låste upp.

-         Hello?
Jag fick inget svar så jag körde bara in vagnen i hallen och tog sedan ur barnen. Jag tog av dem skor och jackor och satte sedan ner dem på golvet. De kröp båda två iväg in i vardagsrummet. Jag tog av mig mina skor och gick sedan efter dem ut i vardagsrummet. Jag kollade in i vårt sovrum för att se ifall Frida var där, men det var hon inte. Klockan var närmare halv 7 så jag gick och bytte om. Vi skulle vara hos Alice och Hanna vid 7 tiden. När klockan var närmare tio ringde jag till Frida. Jag möttes av Alices röst.
-        Hi, it’s me Niall.
-        Oh, hi!

-        Why are you answering on Fridas phone?

-        She is asleep. Sa hon tyst och kort.

-        Hm, okay. I’m coming over in a minute. Sa jag frågandes.

-        Yes okay.
-         See you. Sa jag och la på.

Jag bar upp både James och Wilma och gick sedan ut i hallen. Låste dörren och plingade sedan på Alices och Hannas dörr. Det var Alice som öppnade.

-           Hi. Sa hon glatt och tog tag om Wilma.
Wilma fnittrade till och log stort när Alice busade med henne. Jag klev in i hallen och möttes av Hanna.

-           Hi. Sa hon glatt och kramade om mig.

-           What’s wrong with Frida? Fyllde hon sedan i kollade underligt på mig.

-           I need to talk to her. Sa jag och gav James till Hanna.

Jag gick in i vardagsrummet och satte mig ner bredvid Frida. Hon sov djupt. Jag tog hennes hand och viskade hennes namn. Efter ett tag öppnades hennes ögon sakta.

-       I’m sorry Niall. Sa hon tyst.
-       I know.

-       She could have been hurt.

-       Yes, but she didn’t Frida. And that’s the most important.
-       I shouldn’t be a mom. Sa hon tyst och kollade ner på våra händer.

-       Hey, don’t say that. You’re a great mom Frida, and i love you.

-       I can’t believe I left her. Sa hon tyst och jag såg tårar I hennes ögon.

-       She’s okay Frida. You were just stressed out. Sa jag och klämde hårt på hennes hand.

-       I’ll never be able to have them for myself. It won’t work. I can’t even handle one Niall.

-       I know you can. You’re a great mom. Come here. Sa jag och drog henne intill mig I en kram.

Hon höll om mig hårt och kröp upp i min famn. Jag smekte henne över håret och kysste henne i pannan.

-           I don’t wan’t you to leave. Sa hon ledsamt.

-           I don’t wanna leave but it’s my career. Sa jag tyst och hon kollade upp på mig.

-           You will do just fine. The kids loves you and I’ll call you everyday. I promise. Fyllde jag i.

-           I love you. Sa hon tyst och kysste mig mjukt.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0