Del 11 - You're everything I see.

It's like he peered into my soul,Tumblr PhotographyIts Brittana..Bitch.
Jag lutade mitt huvud mot hans axel och kysste mig mjukt i pannan. Det var kallt i byggnaden och jag kände att jag fick rysningar på min armar. Niall tog av sig sin tjocktröja och la den över mina armar. Ett glädjerus spred sig innuti i min kropp, även fast jag var ledsen.
"You know what Niall?" Sa jag tyst och tittade på våra händer som var ihopflätade.
"Maybe?" Sa han försiktigt.
"Home is wherever you are. So i'll stay where you are."
Nialls perspektiv.
Orden som kom ur Malins mun gjorde mig så glad. Jag granskade hennes leende och hennes blonda lockar. Hela hon var så fin. Hennes leende, hennes ögon. Hon var så perfekt och för varje sekund som gick blev jag bara mer kär. Jag började inse hur bra hon var för mig.
"For right now, i think we should stay here. On this bench, only you and me." Sa jag och klämde hårt på hennes hand.
Hon klämde tillbaka på min hand och nickade mot mig. Hon pillade med mina fingrar och smekte mina händer.
"And, I know that we can do this togheter. You're strong." Sa jag sedan.
Hon nickade mot mig och tittade upp på mig. Jag böjde mig fram mot henne och nuddade hennes läppar. Hon besvarade min kyss och när vi avslutade den hade hon tårar i ögonen.
"She was my everything."Sa hon och jag såg en ensam tår rulla ner för hennes kind.
"I know." Sa jag och torkade försiktigt bort tåren.
"It's all my fault. I should've watch her." Fyllde hon sedan i.
"Don't say that. It was not your fault." Sa jag och tittade djupt in i henne.
"I can do anything to get her back now. Anything." Sa hon och snörvlade till.
"She loves you. And i'm sure she is great right now. She's with her dad."
Hon kysste mig mjukt på kinden och torkade bort tårarna under sina ögon.
"You're right." Sa hon övertygande.
Vi satt tysta ett tag och tittade ut över folkmassan som rörde sig stressat fram och tillbaka i gaten. Det var allt från gamla männsikor, till små barn. En mamma rörde sig stressat fram och tillbaka och letade efter platser på bänkarna till alla sina fyra barn. Det slutade med att det slog sig ner mot väggen längre ner i rummet.
"By the way? How did you get here?" Frågande hon förvånat efter ett tag.
"Louis drived me here."
"But where is he then?" Frågade hon lika förvånat den här gången.
"He's outside with the others."
"Oh, let's go then. They've been waiting for an hour now. Poor things." Sa hon och reste sig upp.
Jag gjorde detsamma och plockade ihop våra grejer. Jag drog på mig min tjock tröja igen och tog sedan Malins hand. Vi gick hand i hand mot utgången tills vi mötte sex ansikten borta vid bilen. När vi närmade oss kramade Tyra och Jasmine om Malin hårt och jag släppte hennes hand för ett slag. De beklagade sorgen på svenska och sedan hoppade vi alla in i bilen igen. Äntligen var vi påväg hem.

Kommentarer
Postat av: Anonym

as bra meeeer!!

2012-03-06 @ 21:44:20
Postat av: laila

Just so you know du skrev frl nr där uppe, det ska stå 11 men de står 12 o jag gillar verkligen din novell o du e så bra på att updatera fortsätt så! ;-) <3

2012-03-06 @ 22:01:31
URL: http://monentsofonedirection.blogg.se/
Postat av: Anonym

mer :D

2012-03-06 @ 22:03:11
Postat av: Alexandra

Åå va glad jag är att han stoppade henne!! :D och niall är sjukt gullig!! :D

2012-03-06 @ 22:10:17
URL: http://theonedirectionnovells.blogg.se/
Postat av: aagnes

Super super mega braaaa!!!:D

Men du det är kapitel 11 och inte 12 :p

2012-03-06 @ 23:40:49
URL: http://onedirectionpiics.blogg.se/
Postat av: sanna :D

Jätte bra, sluta aldrig att skriva! :D

2012-03-07 @ 13:39:08
URL: http://lifeofonedirection.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0